Embedded Files
skapt
sep23
Jag skapar men för ingen, ingen längre förstår.
Somliga får då och då se men ingen lyckas helt tolka det.
Ett brev om att vara återförenad,
helad och försvunnen (orginal)
okt23
Kommer du ihåg vad vi sa?
Om att du och jag är något bra, så längde det inte är för jobbigt.
Trots vad andra må tycka och tänka.
Om det hade varit för jobbigt hade du då kunnat släppa taget?
Jag fruktar vad du hade svarat på en sådan fråga.
Själv bär jag denna fråga nu tungt.
Dem säger att vikten på ens fötter motsvarar fem gånger mer än om den voro på ens rygg,
vad väger en sån vikt på hjärtat?
För jag kan inte.
Även om jag hade släpat mig fram med bröstet i marken.
Kan jag inte vara den som släpper taget, hur ska jag kunna förlåta mig själv.
Igår viftade du bort den dimridå som så länge täckt mitt sinne.
Kände jag mig vid liv för första gången på länge.
Om jag skulle berätta allt för dig, hade jag då skrämt dig med mina stora ögon?
Ett brev om att vara återförenad,
helad och försvunnen (reviderad)
okt23
Kommer du ihåg vad vi sa?
Om att du och jag, att vi är något bra?
Så längde det inte är för jobbigt för oss.
Att vi inte behöver bry oss om vad andra må tycka och tänka.
Men om de vore för jobbigt, hade du då kunnat släppa taget?
Jag fruktar vad du hade svarat på en sådan fråga.
Frågan som aldrig kommer att ges, frågan vars svar aldrig kommer att fås.
Men bördan fick jag ändå.
Jag har hört om att en tyngd på fötterna känns fem gånger större än om den voro på ens rygg. Hur tung skulle den då vara, om den vilade på ens hjärta?
För även om jag behövt släpa mig själv fram med bröstet i marken.
Kan jag inte.
Jag kan inte vara den som släppte taget,
för jag hade blivit kvar, med allt tyckt mot marken.
För hur skulle jag förlåta mig själv?
Dimridån som så länge täcke min syn, den som du så kvickt viftade bort.
Allt som jag fått se med mina nyklarna ögon.
Allt förutom från de korta stunder då de varit slutna,
Jag kommer komma ihåg allt, för inte en stund ska bli förlorad.
Men om jag hade berättat allt dehär för dig,
hade jag då skrämt dig med mina stora ögon?
vaken (revidera)
maj25
Tanken på att se världen vaken igen!
Så som jag saknat dig!
Att jag åter kan få gåvan, åter få tanken att flöda fritt, åter vid mig klart och svalt.
För inte en klar tanke ska få gå glömd.
För slutna kretsar kan öppnas.
Ondskan som gått i rundgång.
Åter få fylla bröstet så stort och stramande får det gärna spänna åt.
Med den dragna vinden i mina lungor blåser jag bort askan som vittrat i mitt bröst.
Och i mitt huvud finns det en värld, helt för mig själv, en värld som ingen annan ser.
Kan jag se vägen nu?
Kan jag se hur fötter styr?
Kan jag skapa på nytt?
Tanken av att få se världen vaken igen.
Å gud, som jag tvinar i mitt slummer, som jag saknar dig!
Kan jag åter få gåvan, åter få tankarna att flöda fritt vid mig klart och svalt.
Kan de slutna kretsarna öppnas, släppa onskan som i rundgång gått.
Kan jag åter få fylla bröstet så stramande stort, få blåsa bort askan som vittrat i mitt bröst.
Få lämna världen som i mitt huvud finns
Kan jag se vägen?
Kan jag se hur mina fötter äntligen styr?
Kan jag skapa min värld på nytt?
visoner (ej färdigskriven)
maj25
jag vaknar och finner mig i samma dröm.
drömmen står skrivet i sten, på en sten i jorden som ingen har sett. Kanske i ett språk ingen förstår, kanske står det där om hennes färg. Men den finns och den berättar om vad jag gör. Det står om hur vi träffas, hur vi inser att våra fjädrar för samma mönster och hur vi svarar varandras sång.
blickar
okänt (förmodligen maj24)
Tänker du på mig när du passerar mitt hus?
Vrider du din blick mot mitt fönster?
För jag tänker på dig
Jag har tänkt på allt jag vill säga till dig
Jag har tänkt på allt jag inte sagt
ryttare i silver
mar26
Se in i mina ögon.
du pratade med mig i mitt slummer och jag önskar att du kunde sett något i mina djupa ögon. Se in i mina ögon, se det finns ett annat land
För där i botten ligger de land som jag i härjar. För jag är där en ryttare i silverskrud med krona och lans.
Håll min skakande hand.
de hätska strider jag för mot tyrann och de ondas väsen.
argade
för jag är sargad av mina illdåd mot ondskan.
Tanken på att få se världen vaken igen.
Se in i de land som jag försvinner mig in i
Å gud, som jag tvinat i mitt slummer, som jag har saknat dig!
Kan tankarna åter flöda för mig, kan jag åter tala så klart och svalt.
åh gud,
Håll min hand.
För det är en sargad man,
Som återvänder från ett av drömmarnas land.
Är världen densamma sen jag föll i slummer.
talat ett annat språk
Å gud, så som jag har försvunnit i mitt slummer.
Kan jag åter få gåvan, åter få tankarna att flöda fritt vid mig klart och svalt.
Kan de slutna kretsarna öppnas, släppa onskan som i rundgång gått.
Kan jag åter få fylla bröstet så stramande stort, få blåsa bort askan som vittrat i mitt bröst.
Få lämna världen som i mitt huvud finns
Kan jag se vägen?
Kan jag se hur mina fötter äntligen styr?
Kan jag skapa min värld på nytt?
zenit (ej färdigskriven)
okänt (förmodligen tidigt 24)
hon är lodet i ett okänt djup. En sol i zenit, bländande på en den man som bott i mörker. Hon för färgerna i hans gråskala.
hon har kommit för att skölja bort dem salta tårar som torkat hans kropps, som tvinat hågen tom.
hon är ett överflöd som sköljer honom, ett rent frosseri i solens varma ljus. rolfull, och hunrig
bikt
mar26
Jag skäms över mina otäcka horn,
Och för alla missöden med blod dem bär.
Illvillig rutten luft intar mig med varje nytt tag av frisk luft.
För du bli dig fri från minnet som sinnet höljer.
För du fälla dina horn i vårens tid, äntligen bli minnet fri.
Kan du nu förlåta dig själv?
Kan du visa världen din bikt?
BLANDAT SMÅBÖS
okänt
Fjärran blickar när moln ett tar form.
bla bla blixtar
och den rullar mot en i stridig gång.
Jag förstår naturen som bara en lag följer.
och med ett sista andetag kroppen ihop sig böjer
vägran tar till luften
kastas runt
I väntan står tiden stilla.
Jag kommer inte ihåg vad jag sa igår.
jag säger nog något annat idag.
Jag förstår naturen då den bara en lag följer.
och med ett sista andetag min kropp ihop sig böjer
för blod och bruten tro
Jag känner igen känslor,
jag har haft dem innan.
Jag kommer inte ihåg hur dem är menade att kännas
mitt krypterade sinne förtäljer inget.
i en blixt av mod
en blick att ta emot
mannen som hade allt och lite mer
bekännelser från mannen som hade allt och lite mer
En pojkes instinkt att bryta hjärtan
Page updated
Google Sites
Report abuse